”Därför är Niclas Wahlgrens sexköp inte så förvånande”

Att Christina Schollins på ytan välkammade son är skådis, radiopratare, träningsprofil och bror till alla vår ”Skansen”-Pernilla behöver inte förtydligas i meningen ovan. Det vet nämligen alla. 

Att Stoppa Pressarna är ensamma om att namnge medlemmen i denna nöjesklan av kända människor kan dock tyckas märkligt.

I och med kvällstidningarnas intensiva bevakning av ”nöjesprofilen” och hans förehavanden på Östermalm har intresset hos allmänheten väckts till max.

Det stundande åtalet kunde även vem som helst med normal begåvning och internetuppkoppling, redan innan vår publicering, söka fram med ett par enkla knapptryck. Det är offentliga uppgifter. 

Niclas Wahlgren har varit i offentligheten sedan barnsben. På senare år har han gjort sig känd och byggt både sin karriär och image på att framställa sig som en reko, sportig och helylle-kille. 

Men så uppenbarar sig plötsligt en annan sida – och då krävs det alltså en publikation av Stoppa Pressarnas kaliber som är villiga att utan fega filter emellan rapportera. Och det i nådens år 2023. 

Övriga media fortsätter att hyckla, frusta och stampa i sin egen avföring av självgod publicistisk hållning. 

Det är som jag säger i ett nytt reportage som publicerades av Dagens ETC nu i veckan:  

– Skämmes ta mig fan! 

En tänkbar orsak till gammalmedias ambivalenta beteende är att de flesta av dessa har ingått ett partnerskap med den obskyra låtsasklubben Medieombudsmannen, en förening som finansieras av de stora aktörer den är satt att leka domare över.

För tillfället innehas posten av Caspar Opitz, en inkvisitor som anklagar alla som inte dansar efter hans pipa och på nordkoreanskt manér vill tvinga in fria medier i sitt oheliga förbund.

Stoppa Pressarna vägrar, likt i fallet med Niclas Wahlgren, att lyda Opitz. Resultatet blir att denna man vid upprepade tillfällen ogrundat står och ljuger om vår verksamhet i riksmedia, exempelvis i SVT:s Aktuellt.

Det är på allvar dags för mediebranschen att fråga sig om de vill ha en så odemokratisk organisation som representerar deras “självsanering” och vars syfte allt mer ter sig vara att lyfta fram medlemsföretagens ”goda smak och tycke”.

Att den beryktade ”sexchefen” på Aftonbladet har nära band till Caspar Opitz och hans förening säger också en del om deras skrupelfria verksamhet.

Men det är det ingen i övriga media-Sverige som vågar yppa. Tvi vale! 

Nåväl, tillbaka till Niclas Wahlgren som jag naturligtvis ändå på ett personligt plan kan förbarma mig över. Situationen han satt sig själv i är naturligtvis inget man önskar någon. Inte ens Caspar Opitz. 

Jag gillar uppriktigt Wahlgren och vi har setts en del genom åren, uteslutande i riktigt trevliga sammanhang.

Första mötet var både roligt och oväntat, även om det föranledes av lite lättare dramatik. 

Jag befann mig på ett cocktail-kalas hemma hos en känd advokat i Stockholm och en hel bunt med trevliga gäster var på plats. Det minglades och klirrades i glasen. Stämningen var god.

Plötsligt ringde det på dörren och värden bad mig (av någon anledning) att öppna dörren. 

Och vem stod på andra sidan?

Niclas Wahlgren – som med ett pafft uttryck i ansiktet backade ett steg närmast i panik när han såg mig. Jag tror för övrigt att jag aldrig har sett en människohaka sjunka så snabbt ner i backen. En mille-sekund tog det. 

Jag ska erkänna att jag själv fick något som påminde om en pulshöjning, innan jag fann mig i situationen och tog tjuren vid hornen. 

– Tjena Niclas, utbrast jag och skakade glatt fågelholkens granatchockade hand. 

Wahlgren var ordlös och stapplade därefter likt en man på väg mot sin egen arkebusering in i den tjusiga våningen. 

Efter en (mycket stel) timme på festen luckrades stämningen upp och jag och Niclas kunde gott skratta åt vårt plötsliga möte där i hallen. Det blev en kul fortsatt kväll med intressanta samtal.  

Jag och ”Nicke” har träffats flera gånger efter det. Och det har alltid varit mycket trevligt. 

Vid ett tillfälle satt vi en sen kväll, lagom berusade på vitt vin, på krogen Sturehof och filosoferade över livet. Niclas var singel, möjligen nybliven sådan, och beklagade sig över det där med tjejer.

– Det är fan inte lätt. Brudarna på krogen är antingen mer intresserade av Pernilla eller Benjamin än mig. Eller så har jag varit deras sexfantasi sen ”G”, sa han på ett ungefär. 

Möjligen menade han någonstans där mellan mellan raderna att hans egen personlighet mer eller mindre har försvunnit i och med hans livslånga kändisskap.

Ja, då kan det bli svårt med kärleksrelationer och sex. 

Så här i efterhand kanske det var, tror jag, en förklaring till det framtida sjaskiga besöket på den där salongen på Östermalm. 

Inget snack om ”Wahlgrens värld”, exfrun Bagge, mamma Christina Schollin och allt det där. 

Inga frågor, inga svar. Bara 1000 spänn och köpt njutning i några minuter. 

Med det sagt, nu kanske en del av er ifrågasätter mig? Varför har jag som ansvarig utgivare tagit beslutet att Stoppa Pressarna ändå ska rapportera om Niclas Wahlgrens bordellbesök – trots att han enligt min uppfattning är en schysst kille?

Svaret är enkelt.

För att jag är journalist och inte i tycka-synd-om-branschen. 

Sug på den du, Medieombudsmannen. 

 

TILL SIST 

… Vimal Kovac, nattklubbskung i Stockholm, har fyllt 50 år och firat med storslaget kalas på Berns. Många pudrade näsor skvallras det om från partyt där Alex Schulman & Co dansade vid borden. 

… I kväll besöker jag min kvarterskrog Godot på Östermalm. En av Stockholms bästa barer. Kom förbi, om ni är sugna på en drink eller två. 

… Visste ni för övrigt att det kända reporterparet tjänar extra deg på att ta betalt (!) av omskrivna personer och företag de nämner i media. Aj, aj, aj… 

…  Har den kända kvinnliga programledaren ertappats och lämnats av äkta maken. Det senaste prasslet i busken blev helt enkelt för mycket.

Daniel Nyhlén är ansvarig utgivare för Stoppa Pressarna

 

Läs mer krönikor av Daniel Nyhlén: 

”Prins Daniel gör som prins Andrew: Ljuger oss rakt i ansiktet”

”Ulf Kristersson – kändisarnas lille märklige clown”

”Att leva med Madeleine måste vara outhärdligt”