Kungaparet sörjer den unika hertiginnan Christina d’Otrante
För att skapa en stabil i elit efter den oro som följde den franska revolutionen, så fick kejsare Napoleon snilleblixten att dela ut titlar till väl valda personer. En av dem var hans egen polisminister Joseph Fouché.
Drygt hundra år senare flyttade två hertigar av d’Otrante till Sverige.
Nu sörjer det svenska kungaparet hertiginnan Christina d’Otrantes död.
Stoppa Pressarna
| 2022-08-24 kl 05:30 |
Det var 1772 vid sin kröning som kung Gustav III återinförde hertigtiteln i Sverige. Han började då tilldela kungahusets prinsar hederstiteln hertigar över svenska landskap.
Så har det förblivit sedan dess. Vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, 76, har inte ruckat på traditionerna, bara modifierat dem något.
LÄS MER: 24-åriga Amanda kränkt av Aschbergs brutala attacker
Arvsberättigade prinsessor kan sedan moderniseringen kalla sig hertiginnor, deras äkta hälft för hertigar och titeln kan gälla mer än ett landskap.
Därför kan således prinsessan Madeleine, 45, vara hertiginna över både Gästrikland och Hälsingland. Hon är dock den enda som idag förärats dubbla landskap.
Blev av med Jämtland
Kronprinsessan Victoria, 45, och prins Daniel, 48 är hertiginna respektive hertig över Västergötland medan prins Carl Philip, 43, och prinsessan Sofia, 37, har samma titlar över Värmland.
LÄS MER: ”Idol”-deltagaren Julien Keulen sexuellt trakasserad
Den sittande monarken kan dock inte bära någon hertigtitel och av den anledningen blev kungen av med Jämtland 1973 och således är inte heller drottning Silvia, 78, hertiginna av Jämtland.
Kungaparets barnbarn har alla givetvis förärats landskap, så även prinsessan Estelle, 10, som sedan födseln är hertiginna av Östergötland.
Hederstitlarna hertig och hertiginna är således vigt arvsberättigade prinsar och prinsessor och deras äkta hälfter – med ett undantag familjen d’Otrante.
Den franska hertigliga ätten, vars stamfar alltså var hertigen av Otranto, tillika polisministern, som kan kallas för en dåtidens J. Edgar Hoover, kom alltså till Sverige på 1800-talet.
LÄS MER: Anna Book bröt samman under tv-inspelning
Det gjorde familjen och hertiginnan Christina d’Otrante unik, som de enda med hertigtitel utanför kungafamiljen.
Styrde Elghammars herrgård
Christina var dotter till greven och diplomaten Eugène von Rosen och gifte sig 1967 med hertig Gustaf d’Otrante, som var den sjunde hertigen av d’Otrante.
Nu sörjer kung Carl Gustaf och drottning Silvia hertiginnan som häromdagen gick bort 83 år gammal.
LÄS MER: Prinsessan Sofia mystiskt försvunnen i 38 dagar
– Både kungen och drottningen kände henne mycket väl. Hon har varit på slottet massor av gånger, säger hovexperten Roger Lundgren, 47, till Expressen.
Hertiginnan styrde familjens residens, den slottsliknande herrgården Elghammar, strax väster om Gnesta i Sörmland.
Där växte Christinas fyra barn och hon hade onekligen att göra med sina marker, som bland annat består av 1 638 hektar skog, 130 hektar åkermark, tre stallbyggnader, tio året-runt-bostäder och ett 20-tal sommartorp, enligt en intervju som hon gett till Skogssällskapet.
Hårt arbete och aktivt skogsbruk är vad som gäller på Elghammar.
LÄS MER: Soldoktorns stora förändring i relationen med Lotta
– Vi är beroende av egendomens avkastning och så har det alltid varit. Vi har anpassat oss efter vad gården ger, berättade hon i intervjun.
Leif GW saknar henne
En annan som mottog det tragiska beskedet att hertiginnans avlidit är polisprofessorn och ”allvetaren” Leif GW Persson, 77.
Han var mycket god vän med Christina d’Otrante och synnerligen familjär med slottet Elghammars marker och skog, där det bedrivs jakt på vildsvin, dovhjort, kronhjort, rådjur och älg.
LÄS MER: Måns och Ciara Zelmerlöws skräcknatt med nyfödde sonen
GW Persson lärde känna paret d’Otrante på 80-talet och det är han som arrenderar jakten på markerna.
– Hon (Christina, reds. anm.) var aristokrat ut i fingerspetsarna och hade bestämda åsikter om högt och lågt. Det var alltid roligt att prata med henne, och roligast var det när man inte delade hennes uppfattning. En intressant person, säger Leif GW Persson till Expressen.
Christina d’Otrante har berättat att det var mångsysslaren GW Persson som byggde jakttornen på Elghammar. GW ville hellre ha jaktkompisarna i tornen än att ha dem springandes runt i terrängen.
Den storsäljande författaren tyckte mycket om greve-dottern Christina trots, eller kanske tack vare, deras olika bakgrunder.
– Jag var arbetarunge och hon var adelsdam. Människor föds till olika liv, men det innebär inte att man per automatik behöver bli ovänner.
– Jag saknar henne. Jag ska ta ett sista farväl på begravningen.